Det är ju typiskt...
Nu när man ska börja jobba igen så kommer det fina vädret...jag kommer i alla fall att proklamera höst på måndag. För mig det är så, att om min semester är slut, så är sommaren slut.
Välkommen höst! (fast på måndag alltså)
Nu gör det inget att vädret eventuellt blir dåligt för på hösten är det bara mysigt med regn och att få dra på sig regnkläder och lite varmare grejer när man är ute.
Vidare har jag hört från säker källa att hojandet är bäst på hösten och det varken kan eller vill jag säga emot.
Jag ser fram mot hösten på samma sätt som jag ser fram mot alla årstider men är nog mer höst/vinter i mitt kynne, trots mitt golfintresse som är lite svårt att utöva året runt.
Förutom det som står ovan om höst så gillar jag att höra regnsmatter mot rutan. Jag gillar att ha fönstren öppna för att få in sval, frisk luft som gör det enklare att sova. Jag gillar naturens skiftningar i färg och form och att vara ute och strunta i att jag och vovven blir leriga och skitiga. Jag gillar att få komma in efter en skön promenad och få en rykande kopp kaffe som man kan värma händerna runt omkring. Kort sagt, jag gillar hösten.
Åter till nutid och dagen, som inleddes på det trevligast av sätt, då jag blev uppringd om hundpromenad och dessutom fick med mig en extra vovve hem :-).
Senare, när dagen hade blivit förmiddag, spelades det golf på Hammarö och det gick ganska bra. Såpass bra att jag tror att jag inte behöver skämmas på tävlingen som jag skall spela på söndag.
Rundan tog lite tid och startade senare än planerat men vad gör det när man får vara ute i solen de sista skälvande semester- och sommardagarna.
Imorgon lördag skall jag och lillebror träffa mamma och se hur det är med henne och få de senaste uppdateringarna om livet i Åmål. Det var ett tag sedan vi träffades så det blir säkert trevligt.
Efter hemkomst hoppas jag på cykelåkning under eftermiddagen/tidig kväll.
Har kollat ut en bana på eniro.se som är ungefär trettio kilometer, mestadels på vad som på kartan verkar vara grusvägar och stigar. Återstår att komma ihåg vägen när man väl är i skogen. Jaja, nånstans kommer man ju ut.
Inga semesterdagar kvar nu. Ingen ångest för måndagen ännu.
VCD
Välkommen höst! (fast på måndag alltså)
Nu gör det inget att vädret eventuellt blir dåligt för på hösten är det bara mysigt med regn och att få dra på sig regnkläder och lite varmare grejer när man är ute.
Vidare har jag hört från säker källa att hojandet är bäst på hösten och det varken kan eller vill jag säga emot.
Jag ser fram mot hösten på samma sätt som jag ser fram mot alla årstider men är nog mer höst/vinter i mitt kynne, trots mitt golfintresse som är lite svårt att utöva året runt.
Förutom det som står ovan om höst så gillar jag att höra regnsmatter mot rutan. Jag gillar att ha fönstren öppna för att få in sval, frisk luft som gör det enklare att sova. Jag gillar naturens skiftningar i färg och form och att vara ute och strunta i att jag och vovven blir leriga och skitiga. Jag gillar att få komma in efter en skön promenad och få en rykande kopp kaffe som man kan värma händerna runt omkring. Kort sagt, jag gillar hösten.
Åter till nutid och dagen, som inleddes på det trevligast av sätt, då jag blev uppringd om hundpromenad och dessutom fick med mig en extra vovve hem :-).
Senare, när dagen hade blivit förmiddag, spelades det golf på Hammarö och det gick ganska bra. Såpass bra att jag tror att jag inte behöver skämmas på tävlingen som jag skall spela på söndag.
Rundan tog lite tid och startade senare än planerat men vad gör det när man får vara ute i solen de sista skälvande semester- och sommardagarna.
Imorgon lördag skall jag och lillebror träffa mamma och se hur det är med henne och få de senaste uppdateringarna om livet i Åmål. Det var ett tag sedan vi träffades så det blir säkert trevligt.
Efter hemkomst hoppas jag på cykelåkning under eftermiddagen/tidig kväll.
Har kollat ut en bana på eniro.se som är ungefär trettio kilometer, mestadels på vad som på kartan verkar vara grusvägar och stigar. Återstår att komma ihåg vägen när man väl är i skogen. Jaja, nånstans kommer man ju ut.
Inga semesterdagar kvar nu. Ingen ångest för måndagen ännu.
VCD
Kommentarer
Trackback
