Tideräkning
Man kan mäta tid på olika sätt. Dels det traditionella med "år, månader, veckor och dagar". Dels i "terminer" i skolan t ex. Sen finns det "säsong". Det måttet har varit mitt vanligaste under dryga femton år nu. Innebandyn räknas nämligen i säsong och en säsong sträcker sig från september till mars med lite olika variationer och beroende på hur man räknar.
Denna säsongen lider mot sitt slut och har gått fort. Det återstår endast fem matcher och den 27/2 spelas den sista för denna säsong. Säsongen som börjar i september 2009 blir min sista. Efter den kanske man skall göra ett bokslut på vad som man egentligen varit med om dessa år i form av glädje, sorg, fram- och motgångar avseende innebandyn. En hel del har det blivit...minst sagt. Jag har fått inse att jag inte kommer att få det där SM-guldet jag varit nära ett par gånger men jag konstaterar att det givit och fortfarande ger väldigt mycket.
Varför sluta då?
Jag har hållit på i så många år att jag känner att engagemanget som alltid varit min starkaste drivkraft inte riktigt finns där. Det är lite av "been there-done that" hela tiden. Jag blir inte riktigt förbannad/sur/besviken när vi förlorar längre....och då är det dags. Men jag ger det en säsong till...förmånen att få jobba med de tjejer som finns i laget och de ledarkollegor jag har överväger ett år till. Dock är det skönt när säsongen är över...det lägger sig ett lugn över mig och helt plötsligt är helgerna fria.
Nu går innevarande säsong inte att jämföra med att vara i elitserien vad avser tid och då framförallt till resor. Allt trixande och fixande med hundvakt, ledigt från jobbet och annat saknar jag inte överhuvudtaget. När längsta resan går till Hagfors istället för Boden med en skillnad på 104 mil enkel resa så är det ganska lugnt =)
Men det är några veckor kvar innan säsongen är till ända. Nu väntar en "vanlig" vecka med jobb, träning och match. Låt vara att matchen är på fredag kväll så att helgen är fri. Helgen är dessutom helt oplanerad i skrivande stund vilket är skönt.
Nu skall resten av söndagskvällen ägnas åt lite TV och läsning.
VCD
Denna säsongen lider mot sitt slut och har gått fort. Det återstår endast fem matcher och den 27/2 spelas den sista för denna säsong. Säsongen som börjar i september 2009 blir min sista. Efter den kanske man skall göra ett bokslut på vad som man egentligen varit med om dessa år i form av glädje, sorg, fram- och motgångar avseende innebandyn. En hel del har det blivit...minst sagt. Jag har fått inse att jag inte kommer att få det där SM-guldet jag varit nära ett par gånger men jag konstaterar att det givit och fortfarande ger väldigt mycket.
Varför sluta då?
Jag har hållit på i så många år att jag känner att engagemanget som alltid varit min starkaste drivkraft inte riktigt finns där. Det är lite av "been there-done that" hela tiden. Jag blir inte riktigt förbannad/sur/besviken när vi förlorar längre....och då är det dags. Men jag ger det en säsong till...förmånen att få jobba med de tjejer som finns i laget och de ledarkollegor jag har överväger ett år till. Dock är det skönt när säsongen är över...det lägger sig ett lugn över mig och helt plötsligt är helgerna fria.
Nu går innevarande säsong inte att jämföra med att vara i elitserien vad avser tid och då framförallt till resor. Allt trixande och fixande med hundvakt, ledigt från jobbet och annat saknar jag inte överhuvudtaget. När längsta resan går till Hagfors istället för Boden med en skillnad på 104 mil enkel resa så är det ganska lugnt =)
Men det är några veckor kvar innan säsongen är till ända. Nu väntar en "vanlig" vecka med jobb, träning och match. Låt vara att matchen är på fredag kväll så att helgen är fri. Helgen är dessutom helt oplanerad i skrivande stund vilket är skönt.
Nu skall resten av söndagskvällen ägnas åt lite TV och läsning.
VCD
Kommentarer
Trackback
