trapper

Nu blev det en liten kompromiss med snooz i en halvtimme istället.

Det är väldigt dubbelt på jobbet nu.

Å ena sidan har jag det ganska lugnt med ett projekt som är på väg att avslutas.

Å andra sidan är det orostider då flera av mina arbetskamrater ser ut att få lämna oss vid årsskiftet.

Det har flaggats för organisatoriska förändringar med en sammanslagning av ett par enheter och det tror jag kan vara bra.
Av rent egoistiska skäl kan det innebära att jag får nygamla, trevliga arbetskamrater.

Imorgon, onsdag, sägs det att vi skall få ny information om läget.

Under vissa tider känner jag att jag skulle vilja ha ett jobb där man inte behöver bry sig så mycket och bara kunna släppa allt i samband med att man tar av sig arbetskläderna innan man går hem.

Kunna strunta i organisationsförändringar, utvecklingssamtal och annat som finns runtomkring de ordinarie arbetsuppgifterna och som påverkar så mycket.

Dock skulle jag nog inte klara av att inte lägga mig i efter ett tag. Jag skulle nog vilja påverka det jag upplever som segt och dåligt och då är man lite i samma sits som nu.

Jag har tänkt mycket på det där att jag hamnat där jag gjort. Yrkesmässigt.

Det är förmodligen ingen slump att jag arbetat med människor under alla mina år, trots att jag ibland sitter och gnäller. När jag tittar efter lediga arbeten letar sig blicken till liknande arbetsuppgifter jag har nu, eller åtminstone yrken där människor är inblandade på ett eller annat sätt.

Jag kommer nog aldrig att bli golfbanearbetare annat än kortare perioder på sommaren.

Minus 13 grader imorse när jag vaknade. Det börjar bita lite i kinderna nu.
Ikväll tror jag minsann att det blir underställ på för att gå ut på golfbanan med Zacke och få kinderna frostbitna.

I min förra bil hade jag en motor- och kupévärmare. Saknar det nu kan jag säga.



VCD